Professionsutveckling med fjärrundervisning

Nadja, Edinsdotter (2020) menar att det inte finns någon tvekan om lärarrollen ändrar karaktär vid distansundervisning. Yttranden som kom fram i hennes studie var att lärarna kände att de har tid att vara lärare. Hon frågar sig då vad det innebär att vara lärare? För lärarna verkar det handla om bedömning av uppgifter snarare än undervisning av ämnet. Läraruppdraget ändrar form på distans, från att undervisa, anpassa, bedöma och interagera med elever till att nästintill enbart bedöma. Hon tolkar det som att lärarnas pedagogiska ämneskunskaper inte verkar spela så stor roll i distanslärarrollen. För att enbart bedöma uppgifter räcker det långt med endast ämneskunskaper. Nadja saknar vägen fram till slutprodukten, hur eleven tänker och resonerar och hur denna kommit fram till olika lösningar. ”Med detta arbetssätt går lärarna miste om en stor del av elevens kunskaper och enligt Gy 11 ska elevens alla kunskaper vägas in i det slutgiltiga betyget, något som inte sker när enbart slutprodukten bedöms.”

Nadja Edinsdotter har fångat den fundamentala skillnaden mellan distans- och fjärrundervisning, distansundervisningen skapar ett fokus kring bedömning medan fjärrundervisning skapar ett fokus på didaktik. Detta innebär att professionsutvecklingen bör fokuseras på fjärrdidaktik.

Vid införandet av digital teknik förändras en praktik ibland på förväntade, men oftast på oförutsägbara sätt (Ciborra, 2000; Simonsen & Robertson, 2012). I praktiken har detta inneburit att beslut om att digitalisera undervisningen fattats på politisk nivå, förvaltningsnivå, alternativt rektorsnivå, medan det praktiska genomförandet delegerats till lärare inom ramen för ordinarie verksamhet. Det saknas därmed tydliga mål för hur lärare ska förändra och utveckla sin undervisningspraktik. Ingen har svaret eftersom införandet av digital teknik i skolan, liksom i samhället i övrigt, tagit vägar som ingen med större precision kunnat förutse (Jfr Ciborra, 2000; Grönlund, 2014). Lärare kan dessutom anses befinna sig i en särskilt utsatt position, då deras uppdrag är synnerligen framåtriktat och innefattar att förbereda elever inför framtiden.

Skolans digitalisering inbegriper därför mer än frågan om hur digital teknik ska användas för att stödja elevernas lärande, eller hur administrativa och kommunikativa arbetsuppgifter förändras. Det är alltså inte enbart lärarnas sätt att utföra sitt arbete som påverkas av digitaliseringen, utan även själva fundamentet för deras profession. Det vill säga synen på och förståelsen av de enskilda skolämnena påverkas också. Vilka kunskaper och förmågor som elever behöver utveckla inom de olika ämnesområdena omdefinieras av digitaliseringen och därmed är även undervisningsämnena i förändring. Man kan alltså se det som att själva essensen av läraryrket är i förändring, då både frågor om vad som ska läras ut och hur undervisningen ska organiseras utgör centrala aspekter av skolans digitalisering.

Lärare är således ytterst utelämnade till sig själva vad gäller didaktiska frågor, även om det blir allt vanligare att lärare söker sig till sociala medier för kunskapsdelning och informella samtal online. Genom att samla Sveriges fjärrlärare på Reachrs och skapa forum för lärande samtal hoppas vi bidra till en utveckling av fjärrdidaktiken och driva digitaliseringen av skolan.