Skolans fjärrunder­visning under Coronapandemin 2020 – utmaningar, resultat och framtidsutsikter

-

Författare: Åke Grönlund, Örebro universitet, Handelshögskolan

Studien har genomförts genom att data samlades in via strukturerade telefonintervjuer till 301 rektorer i grund- och gymnasieskola under juni och augusti 2020.

Här kommer en sammanfattning av några resultat som är intressanta i form av andelar som besvarat en fråga med detta alternativ.

Vi arbetade tidigare mest med böcker men har nu kompletterat med digitala läromedel, svarade 49%

Mer generellt anges ”digital pedagogik” – förmåga att lägga upp undervisningen på ett sätt som fungerar väl i digital miljö– som ett stort problemområde där nästan hälften av lärarna (45%) har bristande kunskaper.

Även om många rektorer är kritiska till undervisning digitalt på distans så anser man att lärarna lyckats tämligen väl med att kommunicera med eleverna under krisperioden. Endast 21% antyder större problem medan 79% anger att man lyckats i stor eller mycket stor utsträckning

Vad har problemen berott på? Omkring två tredjedelar av rektorerna anser att elevens studieförhållanden i hemmet varit problematisk. Tre fjärdedelar anser att elevernas motivation varit problematisk och hela 25% att den varit det ”i stor utsträckning”.

Elevers problem beror på flera orsakeer:
Studieplats, studiero och – i ännu högre grad – motivation anges som de stora problemen. I över 90 % av skolorna anges problem på dessa områden. I hälften av de intervjuade skolorna – anges elevernas motivation vara ett stort problem

Vad har varit bättre?

  1. De som inte kommit till skolan har börjat delta mer för de kan sitta hemma och vara med.
  2. Lärarna har varit mer tillgängliga och har haft bättre kontakt med varje elev.
  3. Kontakten mellan enskild elev och lärare har blivit mycket bättre. Under lektionstid har vi haft som mål att varje elev ska lärarna ha kontaktat för en enskild update. Varje elev ska synas på varje lektion, man ska ha en personlig kontakt med varje elev i klassen.
  4. Vi (skolan) har breddat oss digitalt.

Vad har varit sämre?
Det allra flesta svar handlar om den sociala situationen. Brist på interaktion med eleverna, svårt att hålla kontakt med alla, svårt att läsa av elever genom en skärm, svårt för elever att be om hjälp och svårt att hålla motivationen uppe, tråkigare undervisning med alltmer ensamarbete med uppgifter. En stor majoritet menar att dessa problem är mycket stora, faktiskt avgörande.

Som framgår av andra frågor har dock ganska få skolor bedrivit egentlig fjärrundervisning, alltså med interaktiva lektioner. De flesta har snarare bedrivit distansundervisning, alltså administrerat elevuppgifter på distans.

Framtiden
Pedagogiken måste anpassas så att lärarna kan sköta både klassen i klassrummet och
eleverna på distans samtidigt

  1. Intresset för fjärrundervisning som reguljär verksamhet är mycket litet. Med undantag för enstaka teknikentusiaster anser de flesta att det inte är riktig undervisning. Det är något man kan ta till i kristid, men bara då.
  2. En mer digital administration. Mer digitala möten, både för ledning, lärare, och externa parter som föräldrar och handledare under praktikperioder.
  3. Fjärrundervisning för fler elevgrupper ”i särskilda situationer” – eventuellt kombinerat med anpassning av klassrum för blandad undervisning så att de som inte är närvarande ändå kan integreras i klassen.
  4. Digital pedagogik behöver utvecklas för vissa delvis nya undervisningsformer. Pedagogiken utvecklas för att hantera elever som av olika skäl inte är närvarande. Det betyder fjärrundervisning för enskilda elever eller mindre grupper, och det betyder integration av enstaka frånvarande elever i den normala undervisningen via digitala medier. Det senare kan innebära anpassning av klassrummen så frånvarande elever kan delta digitalt i de vanliga lektionerna.
  5. Digitala läromedel kommer att användas allt mer, även för den vanliga undervisningen i skolan. Dels har de visat sig mycket användbara, dels behövs det för att minska skillnaderna mellan den förväntat ökande andel elever som får fjärrundervisning och de som befinner sig i klassrummet.
  6. Sannolikt mer hemarbete för lärarna. Det har det visat sig att mycket arbete kan bedrivas från hemmet med god, eller till och med bättre, kvalitet, både administrativa möten och stöd till elever. Det finns incitament för att utveckla en form av hemarbete som gör att man vid lättare symtom kan arbeta hemifrån. Det betyder i så fall till en del en utveckling tillbaka situation som rådde före 1990 då lärarna hade ett stort mått av förtroendearbetstid och mindre arbetsplatsbunden tid. Det finns flera krafter som driver på en sådan utveckling, dels en sådan trend i andra branscher, generell strävan mot mindre pendlingsresande av miljöskäl, önskemål om ökad tillgänglighet för elever utanför lektionstid, med mera.
    Det finns också hinder för en sådan utveckling, inte minst lärarnas arbetstidsavtal.

Publiceringsdatum: 12 oktober 2020

Källa: Diva